Introduktion Fakta Utflykter Galleri Kolbäcksådalen

Snötäcke och isförhållanden

Enligt SMHI s statistik kan Källandet vara snötäckt någon eller några dagar redan i oktober vissa år. Under 30 år (perioden 1961-1990) var en stor del av norra och Västra Källandet snötäckt enligt följande (snödjupet inom parentes):

• 15 november 9-11 av åren (<10 cm),
• 15 december 24-26 av åren (10-30 cm),
• 15 januari 27-30 av åren (20-30 cm),
• 15 februari 27-30 av åren (40-50 cm),
• 15 mars 30-av åren (40-50 cm),
• 15 april 18-20 av åren (30-40 cm).
• 15 maj uppges inte ha haft snötäcke men kvarvarande snötäcke förekommer givetvis här och var efter snörika vintrar och plötsliga snöfall kan ge kortvarigt snötäcke såväl i juni som i september.

Som jämförelse ser snödjupsvärdena för Mälarslätten vid Strömsholm, där Kolbäcksån mynnar i Mälaren, ut så här:

• 15 november 3-6 av åren (<10 cm),
• 15 december 21-23 av åren (<10cm),
• 15 januari 18-20 av åren (10-20 cm),
• 15 februari 24-26 av åren (10-20 cm),
• 15 mars 21-23 av åren (10-20 cm),
• 15 april <3 av åren (<10 cm).

Medelvärdena för största snödjup perioden 1961-1990 ligger mellan 50 och 60 cm för större delen av Källandet.

De största uppmätta snödjupen i Källandet under perioden 1961-1990 ligger mellan 100 och 120 cm.

Första dag med snötäcke (medelvärde 1961-1990) 5 nov – 15 nov.

Sista dag med snötäcke (medelvärde 1961-1990) 15 april – 25 april.

Antal dygn med snötäcke (medelvärde 1961 – 1990) i de mest höglänta delarna av Källandet 150-175 (= snötäckets varaktighet i Norrbottens kustland). I övriga källandet 125-150. (Mälarslätten 75-100)

Exempel: Vintern 2010/2011 blev snötäcketiden långvarig i Källandets allra högst belägna delar. Från 10 november var snötäcket 10-15 cm och från början av december ökade snötäcket till 20 cm för att i slutet avmånaden ha nått ca 30 cm. Tillväxten fortsatte och nådde 50 cm vid mitten av januari för att mot månadens slut ha packats ihop till ca 40 cm. Den 11 februari var snödjupet uppe i något mer än 75 cm och i stort låg nivån där fram till och med den 24 mars. Därefter började avsmältningen och snötäcket hade krympt till 30-50 centimeter den 8 april och den 12 april fanns bara fläckvis snö i nordlägen.

Jämförande exempel från Kolbäcksådalens södra del i trakten av Hallstahammar för vintern 2010/2011: Från 10 november låg snön ca 15 cm djup. Snötäcket sjönk efter ett töväder vid mitten av månaden till ca 5 cm för att vid månadens slut ha ökat till 20 cm. Den 20 december mätte snötäcket mer än 30 cm för att efter sammanpackning hamna på 25 cm fram till den 11 februari då nya snöfall gjorde att 45 cm kunde uppmätas. Under mars har snötäcket huvudsakligen sakta töat ner med undantag av kraftig men tillfällig påfyllnad den 18:e då dryga 10 cm snö föll. Den 27 mars var snödjupet ca 15 cm och på slättbygden låg då stora arealer snöfria. Intressant att notera är att Kolbäcksådalen ner till Hallstahammar haft ett  sammanhängande snötäcke den 25 mars på 135 dagar. Helt snöfritt blev det dagarna kring den 9 april.

Den snörika vintern 2010/2011 följdes av den i hela Källandet och Kolbäcksådalen mycket snöfattiga vinten 2011/2012 då det först vid mitten av december uppmättes snödju på ca 20 cm med en topp på ca 30 cm  i de inre höglänta delarna av Norra Källandet den 22 december. Kraftiga töväder följde och snön försvann i stort. Den 9 januari fanns åter ett snötäcke på dryga 10 cm som som låg fram till 12 mars då det sjönk ihop till ca 5 cm för att vara helt borta den 29 mars. Kortvarigt låg ett tunt snötäcke ett par dagar omkrin 19 april som blev vinterns sista.

I området nedströms Källandet fanns kortvarigt ett snötäcke på dryga decimetern vid mitten av februari

Isläggningen i Källandet sker på de små sjöarna (<10 km2) i medel under senare delen av november medan Väsman i regel fryser till ett par veckor senare. Islossningen äger rum kring första maj i de små sjöarna och i Väsman några dagar senare.

LIVSLUST I VÅRDAG

1.

Tidig marsmorgons mörker skingras
Helklar himmel
Stjärnljus tonas ner och släcks
Utstrålning från jord mot rymd
Skarpaste skarlager skapas över
tinad snö

Solljus bryter fram över åsrygg
ger glitter i svämmarks vatten
Svansång svävar i vågor
Vårtids första sångsvanar landar i isblå å
Ropande gäss sällar sig till 
växande fågelskara
Rastande tranors trumpetstötar
ljuder från Gniens mader

Från avlägsen mosse i
bergslagsskog
hörs bubblande ljud
från orrars spel
som blir en del av
just inledd vårsinfonietta

2.

Frasande skarsnö bär skidor
över Ljusvattnets tjärn
Korsande lodjursspår
innan Lomtjärn ger puls

Mildmjuk vårluft
fångar arom av getpors över mossmark
bär den in i själ för att njutas
Miljoner iskristaller skänker spektra
stärker andrum i tidlöst land

Värmande middagssol
livslustgivande
Tranplog på väg mot källands myrar
Snabbt smältande snö
Sjöars stöp svallar
Än håller tjärnars isar
men inte länge
I majkväll ropar här storlom                                

P.W 2007

Uppdaterad 2012-11-19