Introduktion Fakta Utflykter Galleri Kolbäcksådalen

Vattendirektivet, Vattenmyndigheterna och framtida mål

År 2000 blev startskottet för en ny vattenpolitik. Då antog alla medlemsländerna i EU det så kallade ramdirektivet för vatten. Ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten startades. Alla berörda som myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner involveras i arbetet. Vattenmyndigheterna har fram till 2009 tagit fram förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning. Efter samrådsförfarande har de slutliga dokumenten, som kommer att gälla 2010 – 2015, fastställts.

Kolbäcksån tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt och är ett betydande vattendrag i distriktet. Dokumentationen om Kolbäcksåns avrinningsområde är omfattande. Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt är förlagd till Länsstyrelsen i Västerås där ett beredningssekretariat inrättats som biträder Länsstyrelsens vattenförvaltning som arbetar utifrån avrinningsområden. För hela Kolbäcksån har Västerås därigenom ansvaret för de delar av avrinningsområdet som förutom Västmanlands län ligger i Dalarnas och Örebro län.

Vattenförekomsterna ska klassas enligt miljökvalitetsnormer (MKN). I Kolbäcksåns avrinningsområde har 119 vattenförekomster bedömts. Av dessa finns 107 i Källandet.

Målet med det påbörjade arbetet är att alla vattenförekomsters ekologiska status ska nå minst god status under perioden 2015 – 2027. Klassificeringen i övrigt indelas i hög status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status.

Vattendrag med kraftverksdammar klassas som kraftigt modifierade vattendrag (KMV) där man anger måttlig eller god potential som mått.

Kemisk status klassificeras som god status eller uppnår ej god status.

Kolbäcksåns avrinningsområdes ekologiska status påverkas av många vandringshinder för fisk genom främst dammar både i Källandet och nedströms Källandet. För att lindra dessa skador kan fiskvandringsvägar (inlöp, omlöp och fisktrappor) byggas. I vissa fall bör dammar kunna rivas efter ändring av gamla vattendomar.

Endast två vattenförekomster har ekologiskt fått otillfredsställande status nämligen sjön Stora Avlången (Lindesberg/Ludvika) och del av vattendraget Snytsboån, båda i Södra delen.

När det gäller kemisk status utgör för höga kvicksilverhalter problem och ett 20-tal sjöar i Källandet har därför klassats uppnår ej god status.

Nuvarande ekologiska status för 59 (49,6 %) av Källandets vattenförekomster är god status vilket kan sägas utgöra en god start för det påbörjade kvalitetsarbetet.

Mer detaljerad info finns att hämta på www.vattenmyndigheterna.se varifrån jag hämtat uppgifter som lagts till grund för ovanstående sammanställning.

Pågående förbättringsarbeten i Kolbäcksån 2015

Långt gångna planer finns nu (2015) för fiskvandringsväg förbi dammarna i Mölntorp och vidare upp till Sörkvarnsforsen i Hallstahammar. Främsta anledning för planerna är att kunna få upp fisken asp från Mälaren till lämpliga lekbottnar.

Kraftbolaget Mälarenergi har gemomför vissa förbättringar för fiske i Ramnäs. Frivillig ökad tappning av vatten och inplantering av öring ser ut att ge goda resultat.

I samband med turbin- och generatorbyte vid Mälarenergis kraftverk ivid Västerkvarn i Mölntorp har kraftbolaget under 2015 påbörjat byggandet av en stor slitsränna i betong för fiskvandring förbi verket. För nedvandrande fisk utformar man ett galler som ska leda fisken in i slitsrännan och ut i ån.

Fiskeintressenten Johnny Westh arrenderar sedan en tid tillbaka fiskevattnet i Sörkvarnsforsen av Kolbäcksåns fiskevårdsområdesförening. Han planerar att utveckla sportfisket i forsen. Fiskevårdsområdet omfattar även strömsträckorna i Trångforsen, Bruksfallet, Bultfallet och Norrkvarn. 

De två dammarna vid de nedlagda kraftstationern Bruksfallet och Bultfallet skulle efter begäran från Mälarenergi och dom i Miljödomstolen 2007 rivas. Domen överklagades av Hallstahammrs kommun som ansåg att dammarna var kulturminnesmärken och Miljöverdomstolen gav 2008 kommunen rätt. Mälarenergi överklagade till Högsta Domstolensom som ej gav prövningstillståd.

Med EU:s krav och ett annat synsätt på värdet av obrutna strömsträckor bör kommmunen nu kunna ompröva sitt tidigare ställningstagande och begära utrivning. 

Uppdaterad 2015-12-05